Nej idag är det ingen speciell dag bara en vanlig dag..

jag fyller år idag.. men de bryr jag mig inte om.. jag bryr mig inte om något mer..

jag är försvagad..

Alla jag älskar är i himlen.. de flesta... igår ville jag se min mormor..

mamma amina kallade vi henne.. jag önskar jag fick se henne igår och va där uppe med henne..

finns ingen dag jag inte fäller några tårar för henne..

Min vän .. anses vara död för mig också... för då kan jag minnas henne

med goda tankar.. Då behöver jag inte tänka på allt ont som hänt..

Jag låtsas dag efter dag att jag mår bra... Låt er luras av leendet på mina läppar..

Jag såg döden igår... Men jag var inte rädd...

Mina såkallade vänner kommer komma över mig ... mina föräldrar lär inte se mig misslyckas

som mina bröder..

Men den ända som håller mig kvar på jorden är nog jacob...

Om han ändå förstod att kanske bara kanske skulle jag bli lycklig om jag dog..

slipper alla bekymmer slipper all sorg...

Alla gick iväg till slut... men trodde inte att hon skulle vara en av dem...

eftersom jag inte dog igår så är jag svår skadad i kroppen.. men de bryr jag mig inte om..

Jag är rädd... jag är rädd att förlora någon mer... under hela mitt liv.. har folk försvunnit...

ingen stanna... och alla nära och kära... är flera mil ifrån mig..

What hurts the most...