Ibland känns livet riktigt jobbigt.. Jag fick höra om en artikel om en tjej och hennes kille. De hade samma problem som oss men 10 ggr väre. Hennes kille hade också en sjukdom och lät inte henne gå nånstans, tex. så säger hon ja jag ska sova nu du får ha de så bra godnatt och då lät han inte henne han bara nej om du gör de så kommer jag döda mig själv och så nästan så som jag och jacob har de  fast inte lika överdrivet, hon påstod att han va mer som ett jobb.. men till slut gjorde de slut och han kom in på ett mentalt sjukhus för psyka människor. Helt sjukt jag vill inte att vi ska sluta så !! därför har jag snackat med jacob och han lovat mig att göra sitt bästa för min skull och jag tänker verkligen inte ge upp för jag älskar honom mer  än nånsing 

En bild på oss

  Vi har varit tillsammans i snart 5 månader vi var vänner innan dess i ett år.

  Han får mig att lee men tårarna rinner trotts de, vad ska jag ta mig till ?

  Det är inte lätt !!

Allt börja när jag var 13, en oförglomlig dag. Mitt livs största och första kärlek. Som en vanlig 13 åring trodde jag att allt skulle bli perfekt, men jag hade så fel. fick leva ett dubbel liv så familjen inte skulle få reda på det. Men det höll ej  länge tills dess. pga att jag e kurd och bara 13 så tillät inte mina föräldrar detta. Trotts att vi läma varandra gjorde inte jag det helt. Dag för dag led jag. Jag blev tillsammans med flera andra men älskade aldrig de som jag älskade min första. dagar och år gick och nu är jag snart 16. Efter alla idioter jag har haft så tror jag att jag har hittat den rätta. fast är det verkligen så? en oförklarlig upplevelse om vår kärlek och problem ...